Så här gjorde jag:

• 1 del lera + 2 delar sand, vatten, ganska lös gröt

• Peta och borsta loss gammal puts

• Blötte med vatten, svamp och hennes strykspruta

• Stryker på bruket med murslev och pensel, ej så tjockt, ca 3-8 mm

• Låter torka ett par dagar

• Eldar som vanligt
   

• Räkna med att putsen faller av efter ett år eller två. Gör om.

• Troligen skyddas bara stenarnas yta, inte "massan", dvs de kan spricka ändå av hetta och tyngden ovanifrån.
   

• Om du sätter om hela ugnen - använd ELDFAST tegel i eldstaden!
  Den håller bättre och du slipper putsa om då och då. (Tror man/jag...).

Valter Pettersson, Rönninge september 2002

Although I could not read all the information you presented, I did enjoy following your adventure in the assembly of your warm friend. I am considering getting one for my home, but as I have many other projects on my old house, I am afraid it will have to wait another cold winter or two.  However, I am inspired by your work and I hope you enjoy many warm evenings.

Sincerely
Tim Egan
Ringwood, New Jersey, USA

Svar:

Hej!

Tack för en mycket trevlig beskrivning av kakelugnar. Jag håller på att köpa en äldre lägenhet där dom tyvärr har rivit ut sex kakelugnar någon gång under 40-talet. Jag vill gärna återskapa kakelugnarna på sikt.
Fråga: Min fråga till dig är därför.
Hur svårt är det att ta ner en gammal kakelugn och hur gör man?
Tacksam för svar!
Runo G L
Sollentuna

Svar:

Replik:

Svar:
Hej  Jag köpte släckt kalk i Vingåker, säck, billigt, byggbutiken ut mot Vannala. Blandade med sand, sedan vatten. Putsade, snyggt! Man blöter teglet, smetar på kalkbruket (ingen cement i, bara kalk K). Murslevar, borste och pensel, torkar sedan, blir vitt av sig själv. Man kan dekorera om man vill, blanda lite pigment, t ex ockragult eller annan vatten-kalk-accepterande färg (KV) i kalksmet, dutta på med hård pensel genom mall - man klipper hål i plast, t ex en OH-plast.

Rörspisen kalkad och dekor
2003-01-22

Svar:
Om de läcker i anslutningen till muren, dvs skorstensstocken, då kan man nog stryka på lerbruk där det kommer rök (det visade väl sotarn?).
Är det trångt att komma åt? Är det därför du frågar om översta kaklen? Kakel kan tas bort genom att man häller på lite vatten, det får "dra", pilla loss bruk, fortsätt tills det räcker. Sätt tillbaka med lerbruk
(1 lerpulver + 3 sand + vatten=fast gröt). Om du tar bort "mycket" kakel, kolla noga hur det sitter, så att du får dit det igen...
Valter

Anm:
Om det är mycket luft bakom översta kaklen, då är det nog "kronan" du menar, en dekoration alltså, inte en vägg i egentlig mening. Den är ju lätt att ta bort... blöt uppifrån lite, ½ liter, så att leran mjuknar, börja med ett sidokakel, lossa så småningom inåt (överkant) lätt/halvlätt med handen utifrån ---in. Kanske räcker det att lossa ett/två sidokakel?
Ring sotarn, han ska ju veta var det läckte. Fråga om det går bra att lägga på lerbruk, han svarar väl något. En del tar murbruk, går kanske, men det hårdnar, kan ej lösas upp med vatten nästa gång. Då kan det vara svårt!

Kaklen tål en hel del. Kanterna är spröda, synd att flisa ur dem.
Framifrån kan man inte få in nåt vatten eller bruk.

En del tar i med kraft, utan vatten... beror väl på handlaget och kunskapen, och kaklens form. Och hur dyr ugnen är. Det finns ju saker för 100-200.000 kronor.

Valter

1 febr 03

Svar:
Den där luckan uppe mitt på - du menar nog övre sotventilen. Om man öppnar luckan helt kan man sticka in en sotviska där, sota ända in till skorstenspipan. Sotarn gör så, dvs han sotar uppe från taket först, sedan i den där sotluckan, då faller sotet ner på sidorna, sedan sotar han sidokanalerna genom sidoluckorna, tar ut sotet där.

När det suger in luft där, så åker luften rakt in i skorstenen och upp. Ventilen ska inte stå öppen när man eldar, risk finns att röken tränger in i rummet om skorsten är tilltäppt, t ex en (riktig) kråka i kanalen.
När man inte eldar kan man få rumsventilation genom den där ventilen, den kan se ut som en båtventil, dvs med tårtbitar, vridbar.

Fläktar är ett otyg, ingenjörernas hatvapen. Vad gör fläkten? Drar den ut röken eller blåser den rumsluften genom innanmätet? Kanske kan man sätta en "dimmer" på den?  Men den måste kanske vara igång så att ugnen ej smälter...? Det som ger ljudet är främst vingspetsarnas möte med luften, dessas utformning kan nog påverkas. Kanske kan man isolera mot ljudet... en labyrinttätning (kanal med dämpande inneryta och som går i krökar, slingor, krångligt antar jag.
Osa
Valter
10 febr 03

Svar:
Leta på nätet och i hustidningar t ex Torp o Gårdar. Kolla på www.blocket.se.
Några tips: www.isander.se
Där kan man också sälja sin ugn eller erbjuda folk sina tjänster.
Valter

Svar:
Hej Per! Klart att ugnen blir ny och fin om man river hela, sätter om den. Mycket jobb förstås. Kanske kommer du åt att sätta dit några nya stenar inifrån eldstaden, då kan du ju elda vidare. Hugg till stenar som passar, gärna eldfast (håller 100 år till...), lerbruk emellan. Kan vara svårt fylla fogarna, visst läckage in till kanalerna, men det är ju ej farligt, en "intern" läcka. Möjligen kommer du åt genom sidosotluckan med handen. Den kan också tas bort tillfälligt, blöt bruket med vatten, plåtröret brukar vara isärfläkt på insidan, som en prästkrage.

Var aktsam så att stenar ej rasar uppifrån, titta med spegel.
Det går knappast att öppna ugnen utifrån och laga, den torde sätta sig.

Använd lerbruk, ej murbruk.

Lycka till!
Valter
 

Hej Valter

Svar:
Titta på http://www.isander.se/ByggaRorspis.html
Valter den 29 april 2003

Fråga:
Vad får vi för vår kakelugn som står i huset?

Svar:
Huset förlorar nog mer i värde än vad man får för en kakelugn "på rot". Dessutom tycker jag att den hör till huset, dess historia. Grannen lät sälja en liknande ugn för 10 år sedan, han fick 2000 kr... sedan sålde han huset med ett stort hål i hörnet.
Valter

Replik:
Jo, du har nog rätt i att kakelugnen "hör hemma" i huset... men vi är inte riktigt nöjda med kakelugnens placering och hade kanske egentligen önskat en modernare kakelugn/kamin. Dessutom är den inte använd på typ 20 år... vet inte om vi bara kan börja elda i den utan att "sätta om den". Hört att man brukar behöva göra det med gamla kakelugnar, alltså mura upp den igen (av någon anledning??). Stämmer detta?
P.L.

Svar:
Jo efter många eldningar kan kakelugn behöva sättas om. Det brukar synas på att gliporna är stora mellan kaklen, och att det läcker när sotarn provtrycker. Små läckor är inget problem om man har bra drag i skorsten och sotar rätt. Och eldar med stängda luckor och öppna dragluckor. Ni kan ju provelda, dra igen spjället och kolla om det ryker in (mörker och ficklampa)
och lukta. Eller låta provtrycka, 500-1000 kr.
Valter igen    15 nov 2003

Istid fräter kakel
Kakel tål dåligt fukt vid frost. Materialet suger vatten, flagar som en tegelpanna.
Låt inte gamla kakelugnar ligga under bar himmel, då hamnar de snabbt i himlen. Tillsammans med ormbunken.
ValterP

2004

Hejsan!
Vi har en kakelugn som vi skulle behöva veta lite om. Tänkte att ni  kanske kunde veta nåt.
Vi ska timra upp ett gammalt hus från slutet av 1800-talet och med den så följde det med en  kakelugn som vi måste veta typ och fabrikat inför byggnadslovet.
Har ni nån aning om hur man tar reda på detta? På kakelugnsplattorna är det instämplat RF och siffror som tex 27 och 32.

På luckan fram är det instämplat Carl Zetterlund Eskilstuna, det kanske säger er nåt.
/St & Ka
 

Svar 2 jan 2004:

Fabrikatet - ofta svårt veta det, de är sällan märkta med fabrik, men säg att det är en Rörstrand, eller en Westman, det spelar nog ingen roll för bygglovet.

Typen... - "kakelugn, fem kanaler, murad med tegel och lerbruk, traditionell, antik, höjd--- eldstad BxHxD mm, eldas med torr ved och med traditionell metod, t ex enligt Konsumentverkets undersökning (83% verkningsgrad), torr ved. Det godkänner alla nämnder, men det kan påverkas av om det är tättbebyggt område.

"RF" vet jag ej om, kan vara formtillverkarens initialer. 27 resp 32 brukar vara ytterdiametern på ugnen (kaklen) i verktum (ca 24,7 mm). "Carl Zetterlund Eskilstuna" vanligt, många luckor av mässing eller nickel gjordes i den stan då. Det verkar vara nickel på luckorna, det antyder ca 1910-1920. Ni har väl innerluckorna också!
Valter
 

Svar:

......... vet någon?

Mvh Henrik Ottosson
Sundsvall
 

2i1:  Jag bygger en kakelugn för två rum

När det gäller kakelugnen (rund) så har jag valt en lite speciell approach; Jag kommer att bygga in den i väggen mellan två rum. För detta behövde jag dock TVÅ runda kakelugnar, som nu kommer att byggas ihop till en enda. Fördelarna med detta är uppenbara:
- Med c:a 820 mm bas och (drygt) 120 mm väggtjocklek, så tar ugnen endast c:a 350 mm utrymme i varje rum
- Värme i båda rummen
- Med dubbla eldstadsluckor får jag 'mysfaktor' i bägge rummen (ett runt allrum i tornets övervåning, resp sovrum i den tillbyggda övervåningen).
MVH
Lucas Orve
Lucas.Orve@atss.se                     2 mars 2004
 

Långvinds Herrgård, renoveras nu 2003-2004 med känsla och kärlek. Jag lyssnade och besåg, bl a kakelugnarna från ca 1870-1890, detta stora (3 vån.) timmerhus i skogen, vackra och svulstiga kakelugnar, patron tjänade på skogen. Här är en bild från hörnrummet!

Red. ValterP, 23 juni 2004

Långvinds 
Hälsing Land
 Herrgård
 

På Långvinds Herrgård vistades i slutet av 1800-talet Conny Burman, konstnär. Gustaf Isander, min morfarsfar, nämner i sina memoarer 1929, att Conny Burman var hans teckningslärare i unga år, uttryckt så här: "... han (Conny Burman) rotfäste kärleken till konsten hos mig. .... en kort tid före hans död tackade jag honom för vad han varit för mig och hans ansikte sken upp av glädje. .... Farväl mitt käraste minne från Kristineberg".

SPRICKOR?

Hejsan!!
Vi har fått uppsatt en gammal kakelugn. Den har nu stått och torkat med öppna luckor över sommaren och vi har precis börjat elda i den. När vi eldar i den så spricker det i fogarna runt kaklet. När kakelugnen sedan svalnar syns inte sprickorna längre och det är aldrig läckage av rök. Är det något vi ska oroa oss över??
Hälsningar Ce W

Svar:
Det blir sprickor i fogarna när man eldar, det inre av ugnen blir hetare än det yttre, alltså utvidgar sig det inre mer - - sprickor. Dessa går tillbaka när ugnen svalnar eller blir jämnvarm. Normalt alltså, men det beror lite på hur ugnen är uppsatt, vissa ugnar verkar inte visa sprickor, kanske expanderar de inåt.

Men elda inte för hårt, snabbt, då kvarstår sprickorna, de blir större och större, till slut fult och läckage.
Valter     20 sept 2004

Hej Valter, jag sökte eldningsinformation och hittade din sida på nätet. Jag har en kakelugn i min villa och har fällt träd på tomten, närmare bestämt några ekar och en tall. När jag pratar med folk får jag väldigt olika besked om huruvida det är lämpligt att elda med dessa träslag i min kakelugn.

Det jag har hört är bland annat följande:

1.   "Ek ska du inte elda med för att röken är så sur att skorstenen förstörs"

2.   "Ek ska du inte elda med för det blir för varmt och ugnen (eller skorstenen?) spricker"

3.   "Ek är helt ok att elda med, det gör "alla" i Amerika!"

4.   "Tall skall du inte elde med för det är så mycket tjära i den att du kan få skorstensbrand"

5.   "Tall kan du elda med om du blandar med torr björk"

6.   "Tall kan man elda med om man har bra fyr, då brinner tjäran upp"

Kan du kommentera dessa påståenden? Eller har du nåt tips på var jag kan finna information om detta? Alla verkar eniga om att torr björkved är bäst, men det har jag ingen för tillfället.

Med vänlig hälsning        15 nov 2004
M L

Svar från Valter:
Hej! Jag har synpunkter på detta, men de är mer av "resonemangsnatur", jag har inga tester eller auktoriteter bakom mig. men jag citerar följande:

1. -  3. 
   "Bark av ek innehåller 10-15 % garvsyra,  teblad 7-18 %, ekveden avsevärt mindre.
   Bok, ek är tunga, energirika träslag. Garvsyra i ek kan skada plåt i eldstad och rökkanal. Garvsyran försvinner om man torkar ekveden längre än två år." /Shenet
   
   "Torr ekved ger mycket värme, det kan skada järndetaljer i eldstaden att enbart elda med torr ek. Ek innehåller garvsyra, aggressiv mot järn och murbruk. Dessa olägenheterna kan elimineras om blandar ek med andra trädslag vid förbränning,  gärna barrträ. Andelen ek bör ej överstiga 30% i samma fyr." /Kisaved

   "Man ska lagra ek i minst ett år annars blir det garvsyra. Men garvsyra bildas vid förbränning av all ved. Garvsyra förbränns vid temperatur runt 600 grader. Garvsyra bildas när man eldar fuktig ek. Elda hårt, med hög temperatur, så förbränns syran". /B-E Löfgren
   
   Garvsyran tar död på skorstensbruket samt järndetaljer typ sotluckor och dylikt -  använder man ek till bränsle skall det blandas med andra trädslag. /Mats
   
   Syra bildas även av kolet i veden, C+O₂ ger CO₂ vilket förenas med vatten i röken till kolsyra, den fräter i viss mån också på kalken i murbruket. Frostskador tror jag är allvarligare i skorstenar. /Valter
   
   Sammanfattning:
   + Torr ekved, hög temperatur, blanda med annan ved
   -  Elda inte med bara sur ekved
   -  Akta kakelugnen - den vill inte ha för hög temperatur. alltså - blanda med annan ved, elda med lagom drag, ej mata på ved hela tiden.

4 - 6. Ska man elda med tallved? Tjära och skorstensbrand!?

"Jag undviker riktig törvedstall, dvs med mycket kåda i, den som luktar terpentin. Den har jag till tändved bara. Men "vanlig" tallved, särskilt ytveden, innehåller inte så mycket kåda, den eldar jag mer med." /Valter

"Men det gäller att ha torr ved och bra drag så att det brinner med HÖG temperatur, då förbränns kådan. Sur ved ger låg temperatur i elden, ger mycket gegga i skorstenen, som senare kan ge skorstenseld, soteld. Det skadar skorstenen.

Det finns visst olika knep med zinkplåt och liknande som man har i elden, den ger en ren skorsten påstås det. Även Clas Olsson lär ha något som man låter brinna och som ger ren skorsten. Att blanda barrved med lövved verkar klokt."

/Valter P

Olja contra ved

En kubikmeter eldningsolja motsvaras ungefär av följande mängd träbränsle vid 20 % fukthalt i veden. Barken ingår i vedvolymen:           /kisaved.se   

1 m3 olja motsvaras av X m3 ved:
Trädslag	100% (kompakt vedmaterial)	60% ved ("ca staplat")	45% ved ("ca kastat noga")
Gran, Asp	X=    5,6	X=    9,3	X=   12,4
Tall	5,0	8,3	11,1
Björk	4,4	7,3	9,8
Ek, Bok	3,8 m3	6,3 m3	8,4 m3

2005

Vi som gillar snö och kyla, kan va ute utan yla

Kritvit fog

Hej Valter ! Vill först tacka för en intressant sida du har !
Jag har några frågor som jag undrar om du kan svara på ?

Vi har murat upp en rektangulär vit jugendugn från 1910, den har stått och torkat i ca fem månader och nu har vi eldat den i ca en månad.

Det har lossnat lite krita ifrån fogarna men som jag har förstått så är detta normalt
under den första tiden, men det har även lossnat en emaljbit framtill precis ovanför
hyllan, där det blir som hetast vilket inte är så snyggt, det har även lossnat en emaljbit
på sidan där det inte blir så varmt. Är detta normalt för en gammal ugn eller har man eldat för hårt ? Min kära sambo säger att jag eldat för hårt, hon vill bara lägga på 4 vedträn (normala)
vilket jag hävdar är för lite för ugnen blir bara lagom varm. Jag brukar lägga på ungefär 6st och tittar jag på dina bilder så ser det ut som du lassat på  ännu mer än jag !  Hur mycket kan man lasta på om vi pratar om ca 40-45 cm långa vedträn ? 

Finns det något hållbarare än krita för fogar eller är det krita som gäller !
Till sist när det lossnat en emaljbit hur lagar man detta på snyggaste sätt ?
Jag vore väldigt tacksam om du hade tid att svara på dessa frågor !

Mvh:  MJ

Svar:

Hej Mats! Tack för ditt vänliga brev.

Krita faller lätt ur fogarna, särskilt lätt ur de som blir varmast, där rör det sig mest. Det blir ju ganska fult. Pröva följande, det ger kanske ett bättre resultat. Det beror nog på hur mycket kaklen rör sig, och det beror på hur ni eldar.

Blanda kritpulver och vatten och lite vetemjöl till en pasta. Spackla i fogarna på kall ugn (fogarna är smalast då). Man kan ta silad äggvita i st f mjölet, den metoden nämns oftast, jag tror att den tål värme bättre. Använd gummispackel, torka bort överflödet. En del föreslår sandspackel, det torde tåla hetta bra. Man bör nog inte ta ett medel som hårdnar för mycket, det kan ju orsaka spänningar i kakelkanterna, dvs urflagning där. Särskilt om man lägger i när
fogarna är breda, sedan smalnar de och spränger.

Det skall inte lossna några kakelflisor. Jag vet inte orsaken, men det kan beror på hård eldning. Jag kan tänka mig att det är spänningar i kanterna, ligger de dikt an mot varandra just
där? Kanske den nya ugnen sätter sig lite, och att det då blir punktbelastning på vissa ställen? Kanske har kaklen hanterats ovarsamt, så att de var försvagade just där?

Jag brukar elda med fyra - fem vedträn, det beror på hur mycket de väger, porösa träslag, typ gran, tall o asp, ger mindre värme, björk, ek m fl ger mer. Just nu har jag en termometer på kakelugnen i maghöjd, jag tände för 2 tim sedan, då var den 28 grader, nu efter 2 timmar är den 54 grader, lugnar sig där. Det är ganska normalt för mina behov. Jag stryper draget, spjället tidigt ganska hårt, försöker få det att brinna länge OCH hett, dvs snabbt upp i temperatur, men ändå lugnt. Sedan skjuta spjället 15 minuter efter tändning. Och stänga de små dragluckorna så att det bara är en halv öppning kvar. Man får kompromissa mellan ren rök (mycket luft) och hög verkningsgrad (lång brinntid).

"Emaljbiten", kakelbiten som lossnat - om ni har den kvar, kan ni försöka limma tillbaka den med Karlssons Klister, så tunt skikt och så tunnflytande som möjligt. Eller spackla dit något som håller mot värmen... lite kakelcement, vitt, lämna plats för färg om det behövs. Kanske en pangad tallrik ger bra bitar! På svala ställen kan man forma med gips, sedan måla och lacka för glans. Stora lagningar kan göras med gips, men det tål ej hetta eller belastning. Man kan beställa nya kakel, jag tror att en firma på Ljusterö gör sånt, och någon i Göteborg, de
finns på nätet. För att kunna bytaett kakel måste ugnen sättas om ned till det kaklet.

Mvh
Valter
Rönninge den 13 februari 2005
 

Från redaktionen 22 februari 2005
Några vetenskapliga grundfakta

Temperaturer i olika nivåer i en kakelugn, beräknade som ytgenomsnitt inne i massan på resp nivå. Kakelugn uppsatt 1911, höjd 2,7 m. Vikt uppskattas till 1,5 ton.

Brasa kl 09, en vedinläggning. Kakelugnen var eldad för ca 14 timmar sedan. Mätning kl 14 med termoelement på kakelytan (ex front 62°) och på bakre muryta på ca 25 punkter, samt i eldstad (130°) och sidorökgång (80°) och övre rökgång (48°). Rumstemp 19-21°.

Beräknad genomsnittlig temperaturökning i hela godset blir ca +25°. Då har korrigering gjorts för att kaklens yttemperatur (termoelementets) är ca 10° lägre  än bara några mm in i kakelgodset.

Civ.ing Valter Pettersson den 23 febr 2005.

Kakelugnstidningen mars 2005

Puts inne i eldstaden

Hej Valter, trevligt att finna din ideella, innehållsrika kakelugnshemsida på ute i www rymden. Har 4 fina kakelugnar, från 1890, i gott skick.
Brukar lägga på ny lerblandning i eldstäderna vid behov. Men för mig som för dig
 (tycks det) så får jag göra om det allt för ofta. Har du inte hört talas om några gamla trix, för att få bättre fäste, från de kakelugns-kunskapare som troligen är allt färre eller borta. Jag har hört från nått håll om att blanda in aska för bättre vidhäftning i teglet. Funderar på att testa men som sagt om det hjälper har ju också att göra med proportioner.
Hälsningar från Enköpings trakten
Olle F

Hej Olle! Ja det är ett evigt putsande i eldstaden... Jag har satt in några gjutjärnsplåtar på sidorna, de skyddar nog teglet bra. Men det är ju inte så  snyggt om man ska ha öppen eld. Nysatta ugnar ska ha eldfast tegel kring elden. Tänkbart är ha tunna eldfasta tegel, som skivor, stående lösa som skydd. Men de får ju ej vara för stora, sådana spricker nog.

Har ej hört om askan i bruket, kan de va nåt?? Förstår ej varför, men kanske  prova?? Tunna skikt verkar sitta bättre än tjocka, kleta på som "öar" så att  de inte utvidgas i ytled och spränger loss sig och grannen. Men det släpper  ju ändå.
De gamla hantverkarna brydde sig nog inte om detta, de satte om ugnen i  stället, funkar ungefär som bilfabrikerna - det får inte göras för bra avgasrör...

Men nu ringde jag Lotta, hon är keramiker och kemist, jo man kan ju tänka att aska (karbonater, typ soda) blandas med sanden (kisel) i teglet, och det  sänker  smältpunkten på sanden, så tillverkas ju glas (sand o soda), och då kanske detta flyter lite på tegelytan, stelnar sedan, putsbruket fastnar bättre. Läge att prova? Antagligen kan man blanda in vanlig målarsoda Na₂CO₃ i lerbruket. Du prova det snart, jag höra från dig sedan, ja?
Mvh Valter

Hej har nu provat en säsong med puts uppblandat med aska. Märkte ingen
skillnad Hälsingar. Olle F

15 mars 2005

SKORSTEN VAD BETYDER DET?
Den 23 mars 2005

Hej, Såg Din intressanta hemsida och undrar därför om Du vet vilka 2 ord skorsten är sammansatt av och vad de betyder? Ordet verkar ju bestå av skor och sten, men jag har svårt för att se likheten med sko, även om skorstenen ju har en sula och en öppning upptill.

I all hast, en nyfiken christer@westesson.com

Hej Christer!
Kikade i Sv. Akademins ordbok ... verkar som "skor" (schor) kan betyda "stötta", och det kan ju verka rimligt - en skorsten (tyska Schornstein) är en staplad hög stenar.

Vad ordet "sten" kommer från vet jag inte, men det är liknande i många språk stone, Stein etc, men latinarna säger pierre (Petrus, han som var en klippa på vilken religionen skulle byggas, dvs Pelle). Skorsten - alltså en staplad samling stenar.

Man sa säkert annat i Sverige för länge sedan. För övrigt är skorstenen ett ganska modernt påfund, förr eldade man på golvet, röken sipprade upp genom springor i taket. Och finnarna eldade i en "stenhög" i sina pörten, rökhusen, röken låg under svart ås i huset, kröp ut genom dörren eller ett hål i taket (vindögat, dvs fönstret, på danska "vindue"=fönster).

Skorsten = Takhål kanske..? Lucka för hålet i taket så att värmen ej försvann ut, spjäll. Konstigt ord - SPJÄLL, av ordet SPJÄLA? Revbensspjäll - staket, ett lås?

Ordet "sko" tror jag kommer av SKONING, dvs att skona foten, men jag har ej kollat i Sv Ak O B (SAOB). Kolla där! http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 

Valter
 

Kommentar Christer:     Skyffel.....

1. Habitational name from a place so called in Bavaria, or an occupational name for someone who worked with a shovel, from Middle High German schor ‘shovel’.

På svenska skulle det ju bli skyffel. Kan man tyda det som att En skorsten är gjord av skyfflad (murad?) sten. Ja, heltydiga är förklaringarna inte trots att skorsten är ett relativt modernt ord.

Kommentar Valter:
Ja precis så är det, man ska inte räkna med att det är SANT det där som står skrivet eller är sagt...

April 2005

It has been built up (rund vit kakelugn) here in my house and I have used it a lot this winter. It is wonderful!!! Thanks again for your help of posting my ad!!!! I have found my "dream-Kakelugnar"

After you had kindly put my Ad into your website, two people contacted me. One was rather expensive, but the other one had a beautiful, very reasonable priced Kakelugnar.

We then arranged for a transport company to pick it up and bring it to Germany (I live between Frankfurt and Wiesbaden). here it took a while to find someone able to build up such a stove, but I did find someone who normally builds them for museums and castles and such.

He was so enthusiastic aboutt he oven that he made me a really good price. So finally this winter, after a long odyssee, the Kakelugnar could once again give its warmth and beauty to a home.

Best regards
Ann Castro
 

Oktober 2005

Hej Valter! Läser din fina sida om Kakelugnens alla möjligheter. För tre år sedan satte vi in en kakelugn som vi köpte nerplockad från en gammal herrgård i Tullinge. Ugnen är från 1911.
Nu har tyvärr ugnen spruckit upp i fogarna. Mest upp till. Fråga till dig är om du kan tipsa oss om hur/vad vi ska göra för att åtgärda dessa ”foglossningar”.
Tack på förhand!
Hälsningar,  Charlotte B
----------------------------------

Svar - Hej Charlotte!
Kaklen har gått isär, mest upptill, men det verkar som om ugnen har "rämnat" nånstans på mitten och uppåt. Det kan bero på hård eldning (häftig), jag ser två spruckna kakel ovanför eldstaden, såvida de ej var där från början.

Åtgärder:

1 Om det inte läcker rök (eventuell provtryckning) in i rummet - man kan fylla igen fogarna med kritmassa, dvs kritpulver från färghandeln, blanda med vatten, gärna med lite vetemjöl eller 10% kakelfog i som klister, till en fast smet. stryk i med gummispatel, kan gå med slickepott. Låt torka, torka ytan med torr trasa.

2 Om ni är kinkiga med utseendet i fogarna - ugnen ska då sättas om, en avsevärt högre kostnad.

3 Om det läcker - sotarns provtryckning ger eldningsförbud. Det läcker troligen också nån annanstans, baktill vanligt. Omsättning av hela eller nästan hela ugnen.

4 Kanske ugnen dåligt uppsatt (om ni ej eldat hårt). Garanti? Vid för hård eldning brukar kaklen flytta sig, dvs fogarna vidgas permanent, kring eldstaden, ej där uppe. Så er ugn tyder kanske på dålig uppsättning. På vilket sätt kan jag ej bedöma. Kan vara fråga om fusk med svicket, en del förordar kramlor "märlor" som håller samman kaklen inuti, kanske inte rätt kramlat eller svickat...

5 Kanske har springorna alltid varit där... men de har tidigare dolts av kritan i fogarna... krita faller lätt ur. Försök då med kritan igen, annan blandning. Om det är djupa fogar kan man först fylla dem med fint lerbruk (lera + sand + vatten, arbeta in, torka, sedan kritsmeten).

Lycka till!
Mvh
Valter P
Rönninge    oktober 2005

Nov 2005

My mother is Swedish and I have visited often. I currently own a 1860’s Hudson Valley farmhouse on 2 acres in Ulster County NY. I am very interested in finding a Porcelain Stove as your website has shown you doing. Have you any contacts here in Upstate NY to help me? If not, where on the web should I go.

Your assistance is very much appreciated!
Metsie Schmoll
E-Mail: metsie@era.com
www.eracurasirealty.com

Valter: Finns någon som vill ta upp andra länders önskan att ha kakelugnar? Nya finns ju, direkt från fabrik!?     1 nov 2005
 

Om Finska Ugnar

Hej!  vad roligt att Du har hittat våra sidor!
Förra året kom det ut en bok som heter: Turun kaakelin kakluunit, förf. Helena
Soiri-Snellman, utgiven av Åbo Landskapsmuseet, finns att köpa från deras butik i Åbo slott. http://www.turku.fi/museo/Palvelut/mkauppa.htm.

Den boken ger mycket omfattande information on finska kakelugnar, den koncentrerar på Åbo fajansfabrik, men ger bra allmän info också. Tyvärr finns boken enbart på finska.
mvh, Elisa Heikkilä,   Konservator, Museiverket, Byggnadshistoriska avd.
Helsingfors, Finland   E-mail: elisa.heikkila@nba.fi

Lera och Varför

Hej, jag undrar varför man ska använda lera istället för cement (bortsett från att den är lätt att plocka ned igen) när man gör en rörugn (rörspis, tegelugn, kakelugn utan kakel).
MVH Lars E
 

Valter :  Hej Lars, lera rör sig lite "överallt" när man eldar, i st f om det är en enda stor, stel klump - då spricker det på ett ställe, och läcker sedan där. Leran "sätter sig" när det kallnar, dvs täpper igen små springor som kan ha bildats. Så tror jag och anser nog många att det är.

Tänker på skorstenar som har murats med starkt bruk (mycket cement). Vid frostsprängning går teglet sönder i st f att fogarna rör sig. Man ska mura  skorstenar med "elastiskt" bruk, typ KC (kalk+cement).

Förresten såg jag igår ett helt hus, 20 x 8 m, murat i lertegel obränt, grått, det har inte regnat bort sedan 1930 då det murades, Hälsingland. Såg ut som ljus cement på håll.

Valter

Hemgjort lertegel. Obränt. Ett helt hus. 1930. Hälsingland 2006.
 

Tegel - Eldfast tegel - vad är det?

Eldfast tegel, tunn platta,
 för botten i eldstaden.

Eldfasta tegel tillverkas av eldfast lera med tillsatser. Eldfast lera är en "ren" lera. Chamottetegel bereds av eldfast lera med chamotte som är bränd eldfast lera. Ju renare en lera är desto högre ligger dess smälttemperatur - det är som när man saltar på isen, den blir oren, dvs smältpunkten sjunker, den "tål" inte så hög temperatur. Eldfast lera finns i Skåne Silikattegel tillverkas av kvarts med lera som bindemedel. Teglet bränns till 1300–1500°C. Specialtegel, magnesit- och dolomittegel används för höga temperaturer.

Eldfast tegel väger 2,3 - 3,0 kg/dm3, dvs det lagrar mer värme per volym och grad än vanligt tegel. I eldstaden bör man sätta in eldfast tegel, det håller längre. Man kan mura hela ugnen med eldfast, det ger mer värmelagring, och bör ge högre verkningsgrad (kallare kanaler under eldningen). Vissa eldfasta tegel tål 2000° C.

Kaolin är aluminiumsilikat, dvs Al + Si + O2, en mycket ren lera, finns litet i Skåne och en hel del i Frankrike.

Vanligt tegel "rödtegel" är sand och "vanlig lera", blålera, aluminium-kisel-oxid, mest kisel. Den bränns i tegelugnar. Ofta ingår litet järn Fe, vilket ger teglet dess röda färg och lägre sintringstemperatur, kring 1000° C. Högre bränntemperatur ger kompaktare, tyngre tegel, t ex skorstenstegel som inte suger åt sig så mycket vatten och alltså tål frost bättre. Vanligt tegel väger cirka 1,7 kg/dm3, skorstenstegel (över yttertak) ca 2,0 kg/dm3.

Utan järn blir teglet gult, t ex de skånska tegelvillorna och lergodset i vanliga kakelugnskakel. Lokala kakeltillverkare använde förr ofta järnhaltig lera, och det oglaserade kakelgodset blev alltså rött som blomkrukor. Även "uppsalaleran" ger gult gods pga kalcium, den användes mycket under den stora epoken kakelugnar då Stockholm växte upp under 1800-talet och 1900-talets början.

Eldfast tegel är svårare att dela, men det går om man hugger ett spår runt om och sedan ökar slagkraften på slutet. Diamantkapskiva kan man pröva, men den kommer ofta till korta.

Valter P den 3 nov 2005

Bilden visar Vanligt "rödtegel" (murtegel), gult eldfast tegel och
gulvitt kakelgods. Lerbruket i fogarna är grått, mörkt pga fukt,
det ska torka bort innan man eldar.
Väggen bakom gråvit, kalk-cement-bruk (kalciumhydroxider och sand).
Gips används föga, ev. till lagning. Gips=CaSO₄.
Låter som en god svamp!??

Kajor

Nu har vi låtit rensa skorstenskanalerna från kajbon, det blev en hel säck! På skorstenarnas topp har vi sett till att ha kycklingnät så att vi slipper bon. Nu kan vi elda som vi vill igen!
Eva och Mikael och Anna, Frägsta.       dec 2005

Rapport från en kakelugn 1900 ...
...mäst satt jag och nickade i en stol. En gång stälde jag mig på stenarna framför den stora varma kakelugnen och lutade ryggen mot den. Jag somnade och vaknade vid att våldsamt slå bakhuvudet i kakelugnen, äfter den betan hade jag huvudvärk flera dagar och behövde ej riskera att somna....

Gustaf Isander, kypare och grafiker - själfbiografi 1928
Valter P

2006

Rosettventilen?

Hej Valter!
I huset jag bor finns det 8 fungerande kakelugnar och jag undrar vad det är för s.k. rosett eller vad det nu heter som sitter längst upp fram på kakelugnen??? Vad är den till?? Ska man öppna den när ugnen är varm?? Eller är den för sotningen eller???? Den går att öppna genom att man vrider på den....
Hälsningar Karin

Svar:

Rosetten! Jo, den är en friskluftventil. Dvs när man inte eldar, kan man ha den öppen, då sugs rumsluften in i ventilen och ut i skorstenen, dvs frisk luft kommer in i rummet genom springor och fönster och golv. På samma sätt kommer (mer) friskluft in när man eldar i kakelugnen, genom eldstadsluckorna.

När man eldar bör rosetten vara stängd, annars kan det puffa in rök baklänges in i rummet. Man ska inte öppna rosetten när ugnen är varm, det blir i vart fall inte bättre värmeutbyte i rummet, den suger ju in varmluften, drar ut den i skorstenen. Men om man behöver friskluft i rummet, kan man ju öppna den, i stället för fönstret.

Man brukar hävda att Sverige hade Europas (världens?...) bästa inomhusklimat eftersom kakelugnarna både värmde och sög ut den dåliga rumsluften. Men sedan kom centralvärmen - inge kul, och alla som rökte cigarr och cigarett i rummen blev helrökta, haha! Men nu är vi tillbaka till 1800-talet, tack och lov, eller hur!

Rosettluckan tas bort helt, när man ska sota, man drar ut hela rasket. Även sidoluckorna används vid sotningen.

Valter P
Rönninge             3 jan 2006

Kritad mur

Hej Valter!
Nu är det klart med spisen! Mina frågor gick som en löpeld genom byn, och snart visste alla att jag skulle krita muren. Jag fick rådet att kliva in på ålderdomshemmet i Funäsdalen och fråga, och jo - där var en förtjusande äldre dam som visst hade kritat murar. Något recept hade hon inte direkt vad det gällde proportioner, men hon berättade att om man rörde ut kritan med mjölk så fällde inte färgen så mycket. (kasein?).

Så här gjorde jag 1 liter mjölredning, (vatten +½dl potatismjöl); kritan fick jag krossa och sikta ner till styv grötkonsistens, sen spädde jag med mjölk till vällingkonsistens och lät det svälla. Penslade på med en ganska stor och styv pensel. Jag är nöjd med resultatet!

MVH Anna-Karin Hedvall         den 19 febr 2006

CEMENT CEMENT CEMENT CEMENT?

P-O Nordström från Kovland i Medelpad ringde i fredags och frågade varför "alla säger att det ska vara lerbruk (vanlig lera + sand + vatten), inte cement (bränd kalksten+bränd lera o sand+vatten), när man murar rörspisar. För kakelugnar kan man förstå't, de ska ju tas ner nån igen gång, men en rörspis skrotas ju i framtiden!? C-bruk (cement) är starkare. Jag frågade en kille om han hade provat med cementbruk - Nä, ingen har provat, hur vet man då att det inte går med cement?!"

Jag (Valter) funderade. Det bästa svaret var "man har alltid gjort så...", men hur kul svar är DET!?

Nå, det finns väl några fördelar med cement:

+ starkt
+ välkänt
+ billigt
+ lätt att få tag på
+ greppar klinker

Nackdelar med cement (och andra kalkbaserade murklister) i eldstäder är:

- sprött jfrt med lerbruk, dvs:
- ger lättare bestående sprickor eftersom hård cement inte "sätter sig igen" efter avsvalning
- fräter på händerna
- "brinner" (hårdnar) på några timmar, dvs man stressar
- måste köpas (finns inte i åkern)
- tål inte hetta (pulvriseras av eldens hetta, vid ca 700° till CaO och CO₂)
- svårt att ta isär om man ångrar sig under bygget eller senare
- förbrukar energi vid tillverkning (miljö)

P-O tar gärna emot fler synpunkter om detta: Tel 060-92 407

Valter P den 3 april 2006 (som inte heller har provat med cement i eldstäder)

________________________________________________________

Rörspisrapport - Hur blev det med C-bruket P-O? juli 2006:

P-O ringde och tittade in på en kopp i slutet av juli 2006. Han hade med sig lite bilder på rörspisen som han murade opp i vintras. P-O la stenarna på flatan, det "ger större massa" lagrar mer värme, tar mer plats och bruk. 75 säckar "Puts- och Murbruk C" gick åt totalt (även jobb runtomkring rörspisen), dvs ett cementbaserat bruk för skorstenar invändigt).

Rörspis-rapport från P-O:
- tegel Haga 250 x 120 x 75, massivt, murat på flatan (väggarna blir alltså 120 tjocka), lätta att hugga
- bakväggen stortegel 300 mm, begagnat, gratis
- klinkerplattor, italienska bianca 10 mm tjocka gulvita, murades som beklädnad utanpå hela härligheten, med C-bruket
- det gick åt 75 säckar, varav 35 för rörspisen, "Puts- och murbruk C" med fin sand. En säck är 25 kg
- eldstaden klädd med 25 mm eldfasta plattor

- jobbet tog ca 3 månader (kalendertid) och P-O gjorde allt själv i ett plasttält i vardagsrummet
- alltihop kostade ca 11.111 kr
- nya sotluckor från Josef Davidssons, luckram och luckor hemgjorda
- klart våren 2006, Per-Olofs gård finns utanför Sundsvall. Han är läkare men roar sig numera med sina hobbies.

Vi ser fram emot en rapport när snöflingorna börjat falla!
Valter Pettersson Isander den 31 juli 2006 i Rönninge  

Se även den 13 december 2006 nedan

Vedspisar
Skicka den inte

En svart spis är en fin spis

Gjutjärnsspisar (oemaljerade) och järnluckor blir fina om du putsar dem med spissvärta.

Idag köpte jag en tub spissvärta 75 ml (Stirling, danskt) för 33 kr och en burk grafitpasta (Liberon, Alanor AS, Norge) 250 ml för 149 kr*. Grafit är "kolflingor", den tål mycket hög värme, skyddar järnet från oxidering och rostning, och ger en vacker gråmatt glans. Man kan köpa tub också, samma grejs.

Tag smeten på lite blött tyg och gnid ut. Torka sedan torrt eller borsta. Det luktar lite första gången du eldar.

Jag gör likadant på kakelugnsluckor av järnplåt (inneruckornas yttersida eller ytterluckornas yttersida, om dessa inte är av mässing eller nickel). De blir vackra och det skyddar. Och varför inte gnida på eldgaffeln och andra järnprylar. Men det smetar lite lite...

*Järnaffären på Folkungagatan 54 på Södermalm i Stockholm har stort sortiment, även grafitpulver. Var kan jag köpa grafit kilovis?

Grafit, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Grafit svartgrå mattglänsande, kol C, grundämne.
Ett mycket mjukt ämne (jämför dess kolsyster hård diamant!). Smörjmedel, blyertspennor, elektroder i smältprocesser och gnistbearbetningsmaskiner, positiv batteripol, smältdeglar, putsmedel, moderator i kärnkraftverk. Gruvor finns i Sverige och övriga världen.

Meddelat av Civ.ing Valter Pettersson den 19 maj 2006

hei bra sida -tack   hans

Mvh Tom S, NE

Answer

Hej Tom!
Cement är inte bra. Om den är murad med cement är det sannolikt omöjligt att demontera den hel. Teglet bör tas ur kaklen, och det blir väl omöjligt att lösa upp bruket med vatten.

Möjligen kan man pröva att lösa upp bruket med vatten - det är kanske inte cement....

Jag vet inget medel som löser upp cement utom hög värme (Calcium pulvriserar) eller saltsyra. Men det är ju inte så kul. Om cementen är "dålig" kan det kanske gå med mekaniska verktyg.

Med vänlig hälsning

Valter P.I.
Rönninge
SE

Yes i did, they send it by Parcel service, i paid all included and  incl. Moms around 155 EUR.But i'am going to get another one, hoping to get some better conditions as reseller.
Bye
Mike
Mit freundlichen Grüßen
Michael Gajetzky
AGENTUR FÜR KOMMUNIKATION, Kiel, Germany
 

Takstains, Gotland, 18 juli 2006
Verkningsgrad 10%, Berusningsgrad 90%

chagrain et amour - je vous prends immediallement,  

Vilken diameter i verktum har kakelugnen?

Ofta vill man veta vilken radie eller diameter runda kakel har. Man kanske behöver skaffa nya utan att kunna jämföra dem fysiskt med varandra, eller man vill kunna uppskatta kakelugnens storlek i siffror, dvs man vill veta diametern. Kakelugnar måttsattes i verktum, dvs en gammal typ av svenskt mått. Moderna tumstockar har moderna tum (1 tum = 25,4 mm). 1 verktum = 24,74 mm.
Här är ett par metoder:

1 Kolla om kaklen har en stämpel - t ex 27,  28, 29, 30, 33. Siffrorna anger diametern i verktum. 1 verktum är 24,74 mm. Ett 30-tumskakel har alltså ytterdiametern 30 tum x 24,8 mm = diam 744 mm, dvs radien är (cirka) 372 mm.

2 Mät enligt någon metod nedan och beräkna radien.

Tangentmetoden
Lägg en linjal horisontellt mot kakelugnen. Mät vinkelräta avståndet A på ena eller andra sidan. Notera avståndet B. Det kan vara lite svårt att se tangeringspunkten och att A är vinkelrätt mot linjalen. då kan man mäta både höger och vänster värde, sedan ta medelvärdet (A+A)/2 resp (B+B)/2.
Pythagoras sats ger: R² = B² + (R-A)²  dvs R = (B²+A²)/(2A)
Exempel A=150 mm, B=298 mm ger R=372 mm, dvs kaklen är 2 x 372 / 24,74 = 30 verktum i diameter

Omkretsmetoden
Mät halva omkretsen med ett måttband. Svårigheten ligger i att träffa rätt på halva omkretsen, dvs vid diametern. Men vi gör så gott det går.
Hela omkretsen = Diametern x PI, dvs
Diametern i mm = Halva omkretsen (det uppmätta måttet) x 2 / 3,14
Dividera diametern med 24,74 så får du diametern i verktum.
Exempel: Måttbandet avläses på 1175 mm (halva omkretsen). Diametern beräknas till: 1175  x 2 / 3,14 / 24,74 = 30,3 verktum, dvs det verkar vara 30 tums kakel.
Metoden kan förstås användas på träd också. Eller på ölburkar eller på tornet i Pisa?

Valter Pettersson Isander i kakelugnsskolan den 31 juli 2006

Texten i rumpen?

Hey Valter,

In another Kachelofen I found this inscripion of the kakelugnsmakare. But i cant read it. What i understand is, that it's Kakelugn No. 206. The other may be a date? Third of August???
What do you think?

Best wishes
Mike Gajetzky, Kiel, Germany

Valter den 26 sept 2006:  Ja vad säger texten egentligen? Vet någon?

Fråga 1: Vad står det skrivet?
Fråga 2: Vad betyder det skrivna? Varför skrev man så?
Svar till ValterP@home.se

Hej,

Vi renovera sedan år hus i Gräsmark/Sunne kommun i Värmland och vilja bygga ny, gammal kakelugnen.

Mått:  diameter     = 70 cm.
         höjden        = cirka 240 cm.

Kakel från Kakelugnen ligga sorterat i ladan. Vi har byggt nya fundamentet i somras. Idag jag sender foto från kakelugn inspelat 1999.
Och .pdf  från grundplanen visar kakelugn mitten i huset. Jag tänka din rapporten hjälpa oss.

Hej då
Gernot

Gernot Maul
Heisstraße 42
D-48145 Münster

Senare än 1999
 

Gernots Haus in Värmland
Schweden 1999

Infört av Valter med tillst. av G.M. den 26 sept 2006

KANTSTÖTAR

Hej Valter!

Jag håller just i detta nu på att sätta upp en vanlig rund vit kakelugn. Har en fåtal plattor som är lite kantstötta. Har Du några bra metoder hur man går till väga för att "laga" dessa kanter, eller är det bara att foga och se glad ut. Bitar som är borta är upp emot 1x1cm

Med Vänliga Hälsningar
Thommy Enqvist
-------------------------------

Hej Thommy!

Ett sätt är ju att skära kanterna rena. Lätt om man kan skära på sidan, men om uppe/nere måste man skära alla i varvet, så att de blir lika höga. Med stora flisor ur blir det ju svårt, i synnerhet om det redan är trångt hugget mellan kaklen.

Annat sätt: flytta de fula till "osynlig" plats.

Och man kan lacka dem, dvs skadorna, högblanka, men det kan vara svårt att finna blank färg. Förr användes dammarfernissa, ska tåla värme, men jag har ej prövat sånt.

Och så foga bort det fula förstås. Men stora ytor fog sitter inge bra, och det syns. Kanske fylla ytor med en hårdare massa, typ kakelfog, om möjligt vit sådan, sedan slipa slätt, lacka.

Är det första ugnen?

Good Luck
Valter Pettersson Isander
Rönninge den 1 okt 2006

Värmeteori

Jag hittat en uppgift på hur mycket en kakelyta värmer vid en viss temperatur!

Siffrorna enligt en tysk bok av Karl Pfestorf. Boktipset fick jag genom Peteris i Riga, Litauen, som byggt en kakelugn på svenskt vis.

Och nu tänker jag att en varm kakelugn är 64 grader på ytan i GENOMSNITT på 3 m^2, och den varma "totalytan"  är 3 m² (2 m bredd x 1,5 m varm höjd). Då ger den effekten 2,1 kW till rummet.

Karl anger inte temperaturen i rummet... jag antar att han menar +20°C. Om det i stället är 0° i rummet blir effekten 3 kW (2,1 /44 x 64).

Alltså .. det värmer bäst om ni har kallt i rummet... eller hur, så gör ni väl..?!

Ha det så skönt i stugorna
Mvh/ Valter Pettersson Isander, Rönninge den 12 november 2006

Rapport från Kovland-Rörspisen med plattkakel
den 13 dec 2006

...se även rapport den 3 april 2006 ovan

P-O Nordström från Kovland i Medelpad har nu eldat sin nysatta rörspis med platta plattor..., ... nej han eldar den med ved och plattorna blir skönt varma, den värmer bra, och han eldar den en gång per dygn. Det speciella med denna rörspis är dels att den är murad med C-bruk, dels att den har platta "kakelplattor" på utsidan, fästade med bruk.

Den väger 2 ton och det tar flera timmar innan den ger värme, men den återger den å andra sidan länge.

Lycka till P-O och tack för rapporten igår!

Valter den 13 dec 2006

Luckdata exempel:

• Material ytterluckor:
  Mässing, förnicklad mässing
  Gjutjärn
  Smidd järnplåt

• Tillverkare:
  Carl Zetterlund, Eskilstuna (ex år 1911)
  Gust. Eriksson, Eskilstuna (ex år 1911)

• Märkning
  B4562, B7209
  30 (på innerluckornas låsbygel), torde betyda "passar 30 tums ugnsdiameter"

• Mått exempel
  Ytterluckor: H330xB290, H320xB305
  Innerluckor: H305xB275

Har du egna exempel på tillverkare, material? - Maila mig!

Valter P. Isander den 31 december 2006

HUR MÅNGA KANALER ?

Frågan:

Hej Valter,

Jag har funderat på att ordna med "kakelugn" i ett gammalt hus på landet. Eftersom riktiga kakelugnar är dyra osv så tänkte jag att man murar av tegelsten och gör en "fyrkantig" ugn. Själv hade jag tänkt att man skulle ha 5 rör dvs röken upp i mitten, sedan ned i 2 rör och upp i 2 rör och sedan ut i skorstenen. En vanlig 5-kanalare alltså.

Muraren säger att "man inte vinner någonting på att åka upp i två kanaler (de sista), utan man tar ut röken i skorstenen därnere och har med andra 3 rökkanaler i stället för 5. Skorstenen fungerar mao som den 4e ( och femte ) kanalen".

Om man har oändligt antal kanaler i kakelugnen, vilket i och för sig är omöjligt..., betyder det ju att röken är ganska kall när den åker in i skorstenen dvs det mesta tas till vara. Med andra ord kan man påstå att ju flere kanaler själva ugnen har desto mera värme stannar i huset än som åker ut via skorstenen som het rök och som leds ut via en uppvärmd skorsten.

Vad anser du om det här problemet dvs 3 rökkanaler + ut nedtill jämfört med 5 rökkanaler och ut upptill?

En annan fråga:

Är det möjligt att lägga flata kakel på en ugn murad av tegelsten dvs kakel av typ badrumskakel? Jag tänker på att ugnen expanderar och sjunker ihop i takt med värmen.

mvh Johan Brännback
 

Valters svar:

Hej Johan!

Nog är det bättre med 5 kanaler än 3. Det beror väl ifs inte på antalet utan på kanalernas längd, men 5 är längre än 3 med samma takhöjd.

Visst finns det en gräns för antalet, kanske sju, nio? Det beror på ugnens effekt, dvs hur heta gaserna är när de lämnar ugnen. Hög temp på röken ut ger sämre verkningsgrad, låg bättre, dvs mer värme till ugnen, till rummet; mer kvar i ved-plånboken. Men alltför låg temperatur, nedåt 100 grader kanske, ökar kondenseringen av vatten i skorsten, dvs problem (vatten från förbränningen av veden, dels fukt i veden, dels väteförbränningen i cellulosan).

Men sant är att de första 1+2 = 3 kanalerna ger mest värmeutbyte, där är ju temperaturskillnaden mellan rök-tegel som störst (het gas). En kakelugn liknar lite en s.k. motströms värmeväxlare, och de är effektivast. Även i bakre (de sista) kanalerna bör det sugas in en del värme, teglet är ju kallare där än på fronten.

Om man vill hålla byggpriset nere kan man ju nöja sig med tre kanaler. Man kan dra dem upp-ner-upp (som @), eller upp-ner+ner, och gå ihop + ut där nere.

Att gå ut nedtill medför en annorlunda ugn, dvs ej typiskt svensk, snarare finsk. Kan vara kul eller tråkigt, det gäller att veta hur det ska byggas då, sotas, bli tätt, godkänt av sotarn etc etc.

Men att bygga fem kanaler är inte mycket svårare än tre. Du måste ju ändå ha ett djup i eldstaden så att du kan använda vanlig ved, ca 30-35 cm (en 3-kanalers symmetrisk ugn skulle kunna göras grund). Med fem kanaler ökar också tyngden, den är viktig för komfort och vedekonomi. Men mer tegel går åt.

Att värma upp skorsten och återfå värmen tror jag inte mycket på. Den värmen går ju upp genom pipan, i skorsten finns ju inget spjäll. Det finns i kakelugnen.

--------

Att fästa platta kakel e dyl på tegel är ganska oprövat. Jag tror det finns en risk att kaklen släpper, kanske rasar. Platta kakel har ju ingen rump. Kolla ovan på denna sida, där har P-O har murat en sådan år 2006. Ring och fråga hur det går, han har eldat nu en säsong. utanför Sundsvall.

Berätta senare hur du beslutar.
Valter

PS jag skulle kunna forska med min el-termometer på en kakelugn, kolla rökgasen dels nere, dels uppe vid spjället, se vilken skillnad det är. Valter

Infört den 19 febr 2007

Kakelugnstidningen

Soteld i skorsten
den 4 april 2007

Hej .......såg din sida av en slump när jag sökte på google.....efter ``tjära i rökgång’’....men blev inte klok jag undrar om du vet?
...jag har hört att det ska finnas nåt medel....att lägga i spisen så att tjäran äts upp! (har tjära mycket tjära i 2 rökgångar) Tacksam för svar
MVH....Dan
 

Svar:
Hej!
 

SOTELD: Med soteld menas att det brinner i skorsten. Det kan stå som en dånande, gnistrande kvast upp i himlen. Gamla avlagringar på väggarna i skorstenen brinner, när man eldar tillräckligt hårt i en eldstad i huset. Skorstenseld/soteld skadar skorstenen, den blir för varm, spricker. Avlagringarna bildas när man eldar fuktig ved eller eldar med för dåligt drag, "fiseldar", stänger draget för mycket, lägger in för litet ved. Ring brandkåren vid soteld... man ska stänga tilluften när det brinner i skorsten, för att minska brasan. Med rätt kompetens kan sotelden få brinna så att senare sotning underlättas; brandkåren kan hålla pipan öppen med kedjor så att den inte täpps igen av branden.
MOTMEDEL: Jodå, det finns olika metoder att få bort avlagringarna. En är att ha en zinkplåt i eldstaden, gammalt knep. Man kan också köpa en "klots" som man eldar upp, den gör tjäran spröd, den ska lossna då. Jag har för mig att Clas Olsson har haft den, ska kolla........nä jag hittar den inte där. De har väl slutat med den. Jula AB har kanske.......nä inget där.
Det viktigaste sättet att få bort avlagringen är nog att rensa mekaniskt. Men vanlig sotning biter dåligt på den hårda geggan i skorsten.

 

www.nspab.se  kanske ... ja de har nåt (se produkter...avsotning):  "Avsotningsmedel"
"Avsotningsmedel ger dig en renare eldstad och ökar verkningsgraden. Förebygger hårda beläggningar vid ved-, flis- och pellets-eldning. Luckrar upp tjära och beck – minskar risken för soteld." Kan det funka?
 
Finns nog flera som säljer sånt där. http://www.pellets.info/viewtopic.php?p=18624&sid=d9f7f51232ce1d9266c7feb41560ff41
Potatisskal, batterier (Zn i höljet), zinkplåt, elda hårt...,

Zinket torde oxideras till zinkoxid, ett vitt pulver, "Zinkvitt", det lär göra hårda tjäran porös, som skorpor.

Norska grejer, sid 24: http://www.mamut.com/homepages/Norway/1/18/Tolmer/tolmer_upriser2006.pdf

Vid eldning i kakelugn eller rörspis är risken mindre för soteld, eftersom röken kyls mer. Men avlagringarna kan bli mer, eftersom kall rök kondenserar tidigare i skorsten.

HAR NÅGON PROVAT, VET NÅT?  Skriv till valter.isander@telia.com 

Mvh
Valter
 

Att klamra eller inte klamra ?

Ska man klamra kaklen när man sätter upp en kakelugn? En del ugnar har klammer, andra inte. Varför?

Svar från Valter m fl:

- Kakelugnsmakare Kaj klamrade ej, "kaklen spricker då" (dvs klamran håller ihop för hårt, kaklet spricker i mitten).
- Klamra? Ja, men inte Rörstrand eller hantverksugnar. Bara när det är bastant gul Uppsalalera i kaklet. /Mats
- Klamra med 2½ mm zinkad järntråd, annars kan kaklen gå isär efter eldning./Litt
- klammern sticks in i det lösa bruket när man har satt upp två kakel, de sätts fyra i varje kakel, dvs en tråd sticks in i varje hörn/Valter
- Ibland ser man ståltråd mellan kaklen på ovansidan, även in i bakväggen av tegel. Den lindas kring en kort spik i hålet i kaklet. (Hålet verkade användas vid tillverkningen av kaklen, en pinne genom båda hålen i ett kakel)/Valter

Fler synpunkter? Valter.isander@telia.com
Söndag den 6 maj 2007
 

klammern kramla klammer klamra klamring kramlan kramlat kamrat skrammel ramla spricka fog lerbruk

"The klamra sig fasth vid oss" - uråldrig kvinnlig vetskap

Den gamla klammern i vita runda från 1906 i Kubbetorp (Vingåkers socken)

I Finland finns kan man inte få tag på tegel i rätt storlek, massivt stortegel. Jag var i kontakt med Randers (Danmark) och då skickade de mig vidare till en tegelfabrikör i Dalarna, och han hade stortegel för 15 kr /st, så jag kommer att ta dom med långtradare därifrån, och då tar jag så det räcker till 3 rörspisar. /Bill H, Jakobstad  maj 2007

Estland och kakelugnar

Jag fick brev från Katrin i Estland, hon sätter upp kakelugn i sin bostad nu, sökte luckor. Jag vill veta mer om kakelugnarna i andra länder. Här är Katrins brev:
Valter den 13 maj 2007

TVÅ SPJÄLL I EN KAKELUGN?

Tänkbar tanke att ha TVÅ spjäll (där uppe):

1 Ett startspjäll rakt opp, få fart på kalla skorstenen, sedan drar man igen det spjället. Och har nr två öppet, som i an vanlig kakelugn.

2 Ett vinterspjäll och ett sommarspjäll. Det ena för "mys", eller steka äpplen i kakelugnen, men inte värma huset. Det andra för vinteruppvärmningen, dvs det tvingar röken genom alla kanaler upp och ner.

3 Ett "vanligt" spjäll och ett "rumsluftspjäll", dvs det finns en kanal som tar in rumsluft där nere, släpper ut den där uppe i rummet.

4 Som 3:an, men rumsluften går genom eldstaden (när all glöd har slocknat!), sedan ut där uppe, ut i rummet. En riktig snabbvärmare alltså. Finskt?

5 Ett annat sätt kan vara att ha en luftkanal med uteluft, in i elden, och att den behöver ett spjäll för regleringen av förbränningsluften. Men jag undrar om det funkar.

6 VET DU NÅGOT OM FLERA SPJÄLL i en kakelugn?

Spjellet och dess inverkan på hemmets trefnad

Två spjäll och en ventil - så fungerar det också

Feu et flamme le 16:e d'octobre 2007

IN THE NEDERLANDS K

Hi Valter, adressbook OK.
In our house (old farm house) we want in a wider room 10 x 5 meter also a stable heating object.
In the floor we have a hot water circuit, but it still feels cold in the room probably already "spoiled" by the round K. in the other room.
We need a bigger K. in this area. Do you have experience/ ideas for this
case?
Willem & Co. The Nederlands
 

Hi Willem!
I don't exactly understand what was spoiled by the round K. The floor heating?
About hotter heater...
Bigger K is a good option, a rectangular one for example, more weight, more power, 
longer heat. You also can try to increase the mass by using heavier brick stones.
I used fire resistant bricks in a K, and in a R (rörspis).
A Rörspis (K whithout kakel - tiles) can be made bigger, as big as you like. You can see then on my homepages.
Kurs-i-uppsattning-av-roerspiesar.html or
http://www.isander.se/ByggaRorspis.html
Maybe another work for the summer...
How is the K heating? Any problems?
Valter
 

Valter, thanks for advise

We are "spoiled" by the warmt of the K(achelofen).
Our K is working very nice. In the morning at 7.00 we start it up,
in the evening at 17.30 we start it up again. Each time 4 kg wood.
It heats the room up to 20-21 degrees Celsius, surface temperature
up to 75 C. It is the heart of the house and a beauty for the eyes.

In the other part of the house a bigger K or AR is an option. To heat a
bigger room we need to burn more wood. How much wood we can burn in a R(örspis)?
Do you have some fist rules to calculate with?

kind regards, Willem

21 nov 2007
 

den 11 febr 2008

Hej! Vet du var man kan få tag på gjutjärnsplåtar?
B hälsningar Bill

Valter:
I gamla spisar och rörspisar hade man gjutjärnsplåtar i botten och på sidorna.
Dy skyddar teglet mot vittring.

Valter:
Nej det är nog svårt hitta nya plåtar. Gjuterier finns, men nytt är dyrt. Men skrotar har nog, från gamla vedpannor etc.
Eller så köper du en rostig vedspis, skär ur sidoväggar så att de passar ditt behov.
Gjutjärnsplåtarna står löst, de kan skäras med vinkelkap, det viktiga är att de skyddar sidoteglet där det är hetast och tunnast tegelvägg.

Kanske asbestskivor duger ... gamla tak/väggar, men de är cementbundna, cementen går nog sönder i hettan, men prova.
Asbest=lungdöd. Använd inte det.

Rostfria plåtar håller nog hyfsat. Prova. Jag har ej provat. Vanlig stålplåt kroknar och brinner snart upp i 700°.

Eller ställ / mura fast tunna eldfasta stenar på sidorna, de står kvar ganska länge, sedan mura fast dem igen. 25 mm tjocka, vanliga, gula.
Mura med eldfast bruk, köps i kartong.
Valter
den 15 aug 2008

På Grödinge Antik!
var jag i lördags /Valter

Där finner man kakel från Upsala Ekeby UE, som tillverkade keramik samt kakel till kakelugnar ända till 1975.
UE införlivade (och lade ner) flera andra kakelugnsfabriker, t ex Oskarshamns, Karlskronas, Rudholms i Norrköping,
St Eriks och Carl Boivies i Uppsala. De ägde också Gefle Porslinsfabrik.

Man kan på sommaren besöka Grödinge Antik, se deras privata samling av keramik och köpa vissa samlarobjekt.
Passa på och njut av kaffeserveringen inne eller ute, se Grödinge Antik & Design.
På hemsidan kan du med länken UE-boken få hjälp att spåra ditt eget UE-gods med tillv.år, designer etc (ej kakelugnar).

Peter på Grödinge Antik visar ett originalkakel från Upsala-Ekeby, signerat av Harald Pettersson H.P.
dvs H.P. var den som designade kaklet och dekoren.
Därefter målades kaklen i produktionen av annan personal, med detta kakel som förebild.

"Vår runda hvita ornerade kakelugn kostar 100 Kronor.
Den passar sig ypperligt i Herrskapets 10 fot höga rum"

Priskurant från Rudholms Kakelfabrik i Norrköping. I priskuranten presenteras produkterna till pris och utförande.
Man räknade längdmått i fot, varvid 1 fot = 12 tum, 1 tum (verktum) = 24,74 mm.
(Även tegelmått var i tum, t ex en storsten är 12 tum lång, 3 tum tjock).
Liv ("lif") är mittdelen av kakelugnen.
Om denna är helt cylindrisk har den ETT liv (rättoppare),
om den har ett band eller hylla (skänk) som delar livet har den övre och undre liv.
Ett varv (en "våning") kakel kallas skift.
Cirka 1900, priskurant J.Z.Rudholm Kakelfabrik & C^nis Norrköping anlagd 1866. Grödinge Antik 2008.
 

Nu undrar jag vad Du tycker om lagringen av en kakelugn?

En granne till mig har för 3 år sedan plockat ned en vit kakelugn med skålkakel som han skall sälja.
Den har legat hela tiden i en stor trälåda, en övertäckt men skyddad genom att den är inskjuten under ett verandagolv och verandan har ett tak.
Regn har inte kunnat nå kakelugnen, men jag tror att snö säkerligen gjort det.
Kan man anse att kakelugnen blivit förstörd av snö och fuktig luft? Känner mig osäker om det är ett dåligt köp, vill inte att glasyren skall släppa.
Mvh  Annelie

Hej Annelie!
Jag tror att ugnen är okej. Jag har själv tagit en ugn under en vedbod, den låg nog 15 år där, den har inga frostskador,
och snö måste ha blåst in där flera gånger från den sidan. Att den har kastskador är en annan sak...

Antagligen tål materialet lite fukt + frost, men svårt säga hur det går "mikroskopiskt", det vet jag inte.
Tre år är ju inte så lång tid. Kolla hur kaklen har legat, har de haft lock på lådorna? Glasyren uppåt (bättre) eller nedåt?

Knacka lite lätt på kaklen, lyssna på klangen. Spruckna krus låter spruckna.

Stapla inte många kakel på varandra, de tynger. Ställ dem snett stående, lutande, papper eller tyg emellan.
Lägg gärna ner en berättelse i lådorna, var den stod, huset, bild, adress, ålder, historien.

Se till att märkningen av kaklen inte faller bort, jag menar hur kaklen satt i ugnen - A1, A2....B1,B2 etc, eftersom kaklen "höggs" individuellt när den sattes upp.
Annars passar kaklen inte intill varandra - ger fula glipor eller mer arbeta att anpassa dem igen, eller åtminstone en massa tid att lägga pusslet!

Mvh
Valter

PS "Skålkakel" användes på 1400-talet att bygga kakelugnar. Tänk om den är en 1400-talare.... män the voro fordom icke hvita i coulören!
Valter

En förskingrad ugn
 

Gammalt kakel, troligen från lokal bränning i Hudiksvallsområdet. I Näsviken utanför Hudiksvall, Hälsingland, har funnits ett kakelbränneri.

Detta kakel är oglaserat, ligger under drängstugan på Frägsta. Vissa ugnar på Frägsta - en hälsingegård från 1800-talet - har målade kakel (oglaserade, målade).

Lerklumpen inuti verkar vara mest lera, ej så mycket sand. Den har krympt mycket vid torkningen. Det ger dålig värmeledning till rummet. Bättre är att fylla med ganska torrt lerbruk (sand + lera) kring en tegelsten inlagd i "rumpen" (håligheten).

Valter den 23 oktober 2003

I sprickan

Åh, mellan kakelugn och tegelbakdel
är det lätt en sprucken fog. Sotarn säger "läcker i sida",
åhåh, ahumm?

Nä, men blanda lera och sand o vatten, blöt lite med en svamp
först på läckan. Krafsa i sprickan.
peta och tryck in med en murslev som på bilden,
gör som jag gjorde, det kan hålla ganska länge till.

Så slipper du lätta på 30.000 kr att sätta om ugnen.

Valter smetade den 12 oktober 2008.

att thala widt  kakelugnen

Texten ovan (nedan) av Gustaf Isander 1920, kypare och grafiker (min morfarsfar):
"...Den som ingenting vill äga, skall sig ingenting skaffa.
På stället var en hushållerska, ett äkta råskinn, stor och grov samt söp som en busknöl,
under sina kjolar hade hon lösfickor fulla av matvaror,
jag varnade [krog]egarinnan men det var som att tala vid kakelugnen..."

Ur "Huller om buller men sanning", av Gustaf Isander (*1863 d1929)

Papper i brasan?

Hej!  Skall man elda tidningspapper i kakelugn?
Jag menar inte lite papper för att sätta fart på elden utan bara papper och mycket.
Jag tycker att det är fult och blir alldeles för mycket aska men finns det några andra nackdelar.
Undrar Lena

Valter: Hej

Att tända med papper är väl okej, men jag gör inte ens det - det täpper igen så väldigt, segare brasa.

Allmänt så ska man inte elda för häftigt i kakelugnar, de expanderar för fort, spricker, läcker sedan, blir fula, eldningsförbud och tok.

Att alltså stoppa in tidningar under eldningen, för att utnyttja deras energi alltså, leder till överhettning -
såvida du inte sitter där och stoppar in lagom en hel timme hela tiden. Men det är ju tråkigt.
Vedträn av lagom storlek har däremot en "naturlig" brinntid pga formen, och släpper till luft omkring sig, så det brinner bra,
och ger mindre os för grannarna.
Tidningar täpper som sagt igen elden = dålig fart. Tidningspapper isolerar liksom. Eller för mycket fart om du blåser på med draget.

En del papperskvaliteter innehåller mycket annat än träfiber, t ex bentonit (en sorts vit sand), krita etc,
det blir en massa aska av sånt, ingen värme. Papper kan ju också vara väldigt färgat, kanske giftiga gaser då?

Papper eldas nog bäst i kommunala verk, de har rätt fart, rökgastvättar, filter etc.
Och så kan det bli papper igen, en del av returpappret.

I en kamin kan jag tänka mig papper, de är inte så känsliga mot överhettning, men som sagt - det proppar lätt igen av papper.

Tycker
Valter
på Mårten Gås 2008           
                                         

Vedkorgen.se på den

Mina vedkorgar ser just nu ut så här:

Alla rymmer ungefär 12-13 kg torr blandved, om väl lagd.
Jag har två korgar vid varje kakelugn.
En full korg räcker till 2-3 brasor i en kakelugn, dvs 1-1½ dags eldning.
En korg ger cirka 38 kWh värme till rummet (80% verkningsgrad).

Korgarna av pil är importerade, köpta på IKEA och liknande butiker eller på torget.
Den svenska spånkorgen (5) köpte jag på en byggnadsvårdsmässa.

1 Pilkorg med två sammanbundna handtag. Ca 170 kr.
Den rymmer lite mer, har hållit bra (utom handtagens fäste).

2 Pilkorg ny , ca 150 kr. Jag saknar gavelkanten, den skräpar ner. Högt handtag rymmer mer ved.

3 Pilkorg gammal, idag ca 150-200 kr.
Storleken bra, handtaget trasigt fort, lagat med plastsnören.

4 Spånkorg, svensk, har hållit länge, handtaget går ner under botten, lite vasst i handen. Ca 200-300 kr, bra köp.

5 En diversekorg av pil, för tändved, stickor, kniv, borsten och tändkrämen.

Valters korgar den 26 november 2008

Varför ryker det in i min kakelugn?

1 Jag får inte kakelugnen att fungera!!!! Har suttit i tre timmar idag och försökt få den att brinna som den skall. Resultatet är dåligt.
Ryker in över luckorna samt runt axeln för spjället. Öppnar jag rosetten så ryker det in där också.
Ofullständig förbränning i ugnen, sot på luckorna.

2 Stängt dörren till vardagsrummet samt öppnat två fönster på var sida ugnen.
Då tror jag att jag försäkrat mig om att inte ha något undertryck i rummet.
Eldat med rödsprit i gången vid rosetten med stängt spjäll. DET RYKER IN!

3 Nu sitter jag med sluträkningen från muraren i handen...

4 Rökgången för den öppna spisen helt igensatt med bruk.
Detta hade spillts ner då skorstenen murades upp. Detta åtgärdades omg. av muraren.

5 Efter förnyade attacker i våran skorstenspipa så har det hela löst sig.  
Vi struntade i alla kameror och bearbetade pipan med tre olika stora lod, vilka alla med möda kom igenom.
Mycket bruk rasade ner. Jag tror att vår kära murare glömt att dra av bruket på insidan skorstenen nar han lade på stenarna.
Ett antal sådana kanter rasade ner under arbetets gång.

6 Så nu har jag ett härligt drag. En sån lättnad att detta gick att fixa!!!!!
Nu låter det precis som på din hemsida när jag eldar. Jätteskönt. En sån tillgång ugnen plötsligt blev. Precis som vi tänkt oss.

Många hälsningar. Örjan i Halland den 28 januari 2009

Kakelugnen och datastyrda maskiner

TNC-program och NC-maskin
 

Regler för byggande

Byggregler styr vårt byggande, även av eldstäder.
Boverket är den instans i Sverige som handhar lagtexter etc.
Se t ex Byggregler från år 2006.  
/Valter      Senaste inlägg

VAR TAR RÖKEN SIN VÄG?

Rund. Grå. Kakelugn. 1855. Hudiksvall. Hörn. Rättopp. 2,70 meter hög.

Vad gör tvärstenarna där uppe? Röken går mellan dem.

Vet du?

Valter

den 22 mars 2009

Angående lerbruk till murning av Per Zachrisson

Här är några PORSLINSLÄNKAR

Några av tillverkarna har även gjort kakelugnar (Karlskrona, Örebro, Gustafsberg, Upsala Ekeby m fl)

http://www.auktionskammaren.nu/Porslin/

http://www.auktionskammaren.nu/Porslin/Lankar/orebro.htm

Valter Isander den 30 oktober 2009

SKRÄP SKRÄP SKRÄP var det i skorstenen

Hej Valter !

1 KG o jag rev i våras våran kakelugn, vi hittade felet som gjorde att den rök in. Nu fungerar den hur bra som helst. Skönt med en välfungerande kakelugn.

Hälsningar Vincent Carpenter, Dalkarlsberg

Hej Vincent!

2 Vad var det för fel månntro? Undrar Valter

Hej Valter!

3 Felet var att det "tjuvdrog" luft via ugnstaket, det syntes så tydligt. Man hade använt några stenar som var hål i, hålen var igensatta med lerbruk. Innan hade man kollat skorstenen med kamera o sa att allt var ok, sotarn hittade inget fel men konstaterade att det var dåligt drag i ugnen .Han förslog en skorstensfläkt men det bättrade inte på draget. Innan jag började återbygga kollade jag in i skorstenen, kunde plocka ut ½ murarhink med "skräp" som täckte för öppningen ut i skorstenen. Det var nog det som var största felet. Nu fungerar den helt suveränt utan skorstensfläkt. Så om någon är i behov av en skorstensfläkt finns det en att köpa...

Hälsningar Vincent

Hej Vincent!

4 Vad jag förstår så låg felet i "skräp" i botten av skorstenspipan hos dig? Dvs om man "tittar" in i övre sotluckan så når man i princip skräpet i vinkeln. DET ska sotarn krafsa ut, men alla sotare krafsar väl inte ut, pyssel där. Jag hade sånt skräp i en vinkel i 15 år, "kakelugnen var fel" sa man, jag tog dit en murare, han öppnade lite, sedan kunde jag sota ur sand o sot. Muraren tog 14.000 kr, sotarn tar 600 kr, jag gör jobbet...

Var det där ditt problem satt?

Valter Isander

Hej Valter !

5 Det mesta av felet låg i skräpet. Då hade brandinspektionen med kamera sagt att det inte fanns något fel. Jag var med sotarn när han sotade o han fick inget utbyte från skorstenen det såg jag själv. Med näven in kunde jag känna o ta ut skräpet.

Hälsningar Vincent
Skickat från min iPhone

Ser ni SKRÄPET ?!? Sota!